Bättre sent än aldrig?

Kom på att jag glömt berätta våra små anekdoter härifrån helgen i värmland!

Men först vill jag bara att alla säger hej till mina små vänner och mina ytterligare vänner ^^

Och nu, ska jag då berätta.
För det första att ja.. Robert råkade då när vi skulle ner och ställa tillbaka den enorma hinken med vatten åt hästarna, nere i hagen, så tog vi ju bort det här krulliga ingångsstängslet. Och ja, när han ska stänga igen så råkar han göra nåt dret så att hela skiten lossnar, och krullar ihop sig. Jaha, tänker vi, och han ska börja plocka isär det. Och får en stöt.

Jag har hans (enormt fula) foppatofflor på föttera, som jag således kommer på fungerar utmärkt som isolator. Så jag tar min ena foppatoffla och stoppar in mellan krullet och det i övrigt elektrifierade stängslet (ja, krullet hade snott ihop sig som en ögla runt stängslet och hade alltså fortfarande kontakt med det). Isolerat och klart, och vi (jag) börjar försiktigt tänka ut hur vi ska krångla loss det ( = ger direktiv till robert, som försöker dra upp det).
Men det är ganska ostadigt vid isoleringen, så fort man gör minsta framsteg så lossnar tofflan typ och så får man stötar ändå.

Så vi står där en stund och ser fåniga ut, tills roberts bror kommer tillbaka från affären (där han varit för att köpa ingredienser till den tidigare nämnda bullbakningen). Han försöker också hjälpa till en stund, och tillslut beger han sig iväg för att flänga ur strömsladden till stängslet.
Ett hinder ur vägen, och vi kan nu rycka i stängslet som vi vill.
Men det gör inte trasslet mindre trassligt.

Tack vare min stora förkärlek (snarare mitt pytteintresse) för sådanadär krullsaker som kan klättra ner för trappor själva, så löste det sig till slut. För när jag var typ en 7-8år så kom jag på tekniken som får upp sådant krulltrassel.
Och till slut kom det tillbaka upp i minnet, precis som dubbeluppläggning av maskor när man ska sticka, det bara kom upp i minnet, efter en stunds ihärdiga försök, fast att det legat och samlat damm där i en herrans massa år.

Jag är så glad och tacksam för att jag har min underbara hjärna med mitt fantastiska minne!

Bengt!
(jag vet att det fanns en anekdot till.. men jag minns den inte O.o)