Jag måste bara berätta!

Kom att tänka på en sak. Bara sådär appropå ingenting.

Eller jo, jag minns faktiskt min tankegång.

Jag skriver om allt och inget i min blogg > intresserar sig alla för såhär många random saker, precis som jag gör? > eller är det bara jag som håller på så, på grund av min nördiga inställning till saker och ting? > Vi pratade ju om det hos min bror igår, att jag har så lätt i skolan, att jag har lätt att minnas saker för att jag tycker de är intressanta > Är jag lite speciell på något sätt ändå? > Just ja, det han berättade om mig som jag gjort hos farmor som jag inte hört innan!

Och det ska jag berätta vad det var nu! (intressant tankegång va?)

Han berättade att vi satt hos farmor en dag, och så skulle någon mäta upp en bit tyg, antagligen jag, men minns inte exakt hur han sa. Jag var i alla fall typ 3 år. Inte äldre i alla fall. Och då hade vi ett måttband. Men den första centimetern på måttbandet saknades. Så då tog jag helt enkelt måttbandet, och började mäta från ungefär en centimeter innanför kanten på det tyget som skulle mätas.

Jaja, det är ingen otroligt uppfinning jag kommit på, och så skulle de flesta göra om den första centimetern på måttbandet saknades. Men jag var tre år. Hallå, som min bror sa "Du var tre år liksom, treåringar ska inte veta vad ett måttband är till för!".

Lite imponerad av mig själv blev jag då. Det hade jag aldrig hört innan, men där ser man ^^

Bengt igen, pizzan är inte hemma än..