Begravning
Begravningen var vacker och stämningsfull, och vi var väl en sisådär 20 pers i kyrkan.
Jag spelade min låt, och alla sa efterråt att jag spelade så otroligt fint. Att jag har en gåva, sa några. Som jag borde ta vara på, tyckte nån.
Jag vet inte, jag tycker att det låter illa. Men det är väl samma med alla snygga männskor som säger att de är fula. De ser det inte själva, men för alla andra är det uppenbart. På samma sätt med mig och piano. Jag hör det inte själv, men för alla andra är det helt jävla uppenbart att det låter vackert.
Jag hade stålsatt mig sedan länge för att inte bli känslomässigt involverad i begravningsgudstjänstens fortskridande förrns efter jag spelat min låt. Och eftersom jag verkligen vart inställd på det så länge, så lyckades jag. Hade jag inte förberett mig så så tror jag inte det hade gått lika bra.
Men nu, det var inte min konsert för allmänheten, det var morfars begravning. Och jag fällde några tårar, tänkte på alla glada minnen. Var gång jag slöt mina ögon fanns morfar med den där glada, omtänksamma värmen i ögonen, och ett snett litet leende för att han var så glad att se mig. Sådana korta minnesbilder är de som påverar mest. I alla fall mig mest.
Må du för all tid vila i frid, morfar, och må Gud ta väl hand om dig i det saliga riket <3
Sedan for vi hem till mormor, och där blev det smörgåstårta och fika. Majgårdens smörgåstårtor är helt enkelt de godaste i hela vida världen! Nästan så att jag kan tänka enbart majgårdens bageri som en anledning till att aldrig flytta ifrån Vallda-Kungsbacka-Onsala-området.
Körde en bit på vägen hem med! Det gick jättebra! Älsklingen vart imponerad till och med, så jag är jättestolt!
Sedan spelade vi Worms 3D hemma en stund, och jag vann över älsklingen utan att han "var dålig med vilje" flera gånger. Även detta har jag blivit bättre på alltså!
Men nu ligger han här i sängen och väntar på mig, och det är förjävligt varmt, och jag är otroligt trött. Hur ska jag lyckas sova?
Bengt
0 kommentarer:
Skicka en kommentar