Förresten!

Jag var ju på Liseberg igår. Det skrev jag inte. Pappa och Monica frågade en dryg timma innan de skulle fara om jag ville hänga med på Lotta på Liseberg. Jag frågade Viktoria (eftersom vi tidigare bestämt att hon skulle komma hem till mig) och hon ville också med. Så vi for. Brolle var med och uppträdde på allsången. Med en låt jag inte hört innan. "Det är hon". Så fin låt, fin text. Perfekt passande in på mig och Robert (från hans synvinkel då, för han är ju ingen hon.. ja..).

I alla fall. Presenter fick jag också. Svarta jeans, och ett armband. Det tackar man för.

Presenter ja! De jag har fått hittils:
Halsband och örhängen från älsklingen
1000 kronor från pappa och Monica
300 kr presentkort på Gina Tricot, från min syster och hennes man.

Det sistnämnda kom på posten idag. Måste komma ihåg att skicka ett litet tack-för-gratulationerna-och-presenten-sms sedan.

Jag har annars sommarjobbat idag. Är "klar" (så långt jag kan göra) med 6,5 kretskort av 10. Jag blir bara snabbare och snabbare. Det första tog kanske 3 timmar totalt, nu tävlar jag med mig själv och är nere i 1 timma och 15 minuter för ett kort. Känns bra. Jag tävlar alltid med mig själv, men nu tror jag inte att jag kan bli snabbare faktiskt. Inte utan att slarva. Och det ska man inte. Det är en massa att hålla ordning på. En bit över 100 olika komponenter som ska komma på rätt plats, och till detta ungefär 250 lödningar som måste bli lika snyggt gjorda allihopa. Så jag får inte slarva. Nej nej. Men det är kul att det går fortare i alla fall.

Imorgon kanske jag hade skolat gå på klassfest ute i onsala. Men eftersom Josefin vurpat med moppen (stackarn.. ) så ska inte hon gå, och då blir det inget kul för mig heller. Så no klassfest för mig.

Och på fredag ska vi inte in till Göteborg och gå på restaurang, nej, vi ska hem till Viktoria i stället, och laga maten tillsammans. Det blev mysigare och roligare så kom vi på.
Jag måste slå in hennes presenter innan dess! Det får jag väl göra någon dag..

Älsklingen kommer ner i helgen, men jag har en känsla av att han är lite grinig för att hela hans sommarlov bara försvinner. Det är i och för sig jag med, men jag vill ändå spendera allt jag kan med honom. För vad ska jag annars göra? Sitta hemma och stirra in i väggen?
Ingen annan verkar ju vara intresserad av att umgås med mig särskilt ofta i alla fall..
Känner mig lite som en blodigel. Suger mig fast och vägrar släppa taget. Gentemot mina vänner när jag tjatar och tjatar om att hitta på något, när de aldrig frågar. Så jag har slutat upp med att fråga.

Nåja.
Bengt