JagorkarINTE

Idag är en jagorkarinte-dag. Känner jag. Blöööööööööh. Orkar inte. BLÄBLÄBLÄBLÄBLBÄLBÄBLÄBLÄBLÄLBÄLBÄLBÄLBÄLBÄBLBÄLBÄLBÄLBÄBLBÄLBÄLBÄBLÄBLB. *ta ut min frustration*.

Jag vill men orkar inte. Den känslan är den värsta som finns. Orkar inteeeeeeeeeee.

Jag låter som en fjantig liten barnrumpa som inte vill äta upp sin mat. Vill intee...

För mycket att tänka på, för lite som blir som jag vill. Jag har fortfarande inte kommit iväg till pappa vilket gör att jag känner mig stressad, för folk vill att jag ska vara vid dendära bräckan (där vi ska grilla) vid klockan 6. Det är bara 6 timmar kvar. På där ska få plats att sy en hel gardin (kommer inte hinna -.-), åka hem, göra mig i ordning, och restiden till den jävla bräckan. JAG HATAR STRESS. Speciellt när det inte är akut-stress. Det är bakgrundsstress som bara ligger där och JÄVLAS HELA TIDEN utan att ta sig egentliga uttryck i att jag måste skynda mig eller något. FÖRBANNADE JÄVLA.

Detta blev inget bra inlägg..