tisdag 1 december 2009

"Vad menar jag med att det brukar spöka omkring mig?"

Fick en fråga från någon anonym om det jag nämnde i inlägget om ljusstöpningen (jag är lat, ni får leta själva ^^ ). Frågan lyder i alla fall som i rubriken :)

Och ja, det är en himla massa. Jag må låta en aning korthuggen nu, men jag har ju mitt prov att tänka på, fast jag tänker ändå svara på frågan nu på en gång ^^

Vi kan väl börja med för några helger sedan, hemma hos pappa. Tror det var allhelgonahelgen. Jag och Robert kom hem, och dörren var låst. Så vi signalerade till min bror (genom ett fönster, han har sitt rum nära ytterdörren), som var ensam hemma, att han skulle komma och öppna för oss. Sent om sider kommer han och låser upp, och säger "tack gode gud att ni kom hem nu, det är jätteläskigt men det typ är någon här i huset. Fast att pappa och Monica har åkt iväg. Någon klampar runt med träskor i förrådet, och saker har flyttat på sig.. och det är tänt där jag inte har varit!". Fy fan vad jag nästan sket på mig när han berättade det. Kurade ihop mig med Robert i sängen sedan resten av kvällen..

En annan gång satt jag här hos mamma och hade uppe cam på msn med några olika personer, som inte kände varandra kan jag väl tillägga. Så ropade mamma att det var kvällsmat, och samtliga i huset gick ned och satt vid bordet och åt. Jag lämnade min cam på, och när jag kom tillbaka hade flertalet (okej, typ 3 pers.. men de kände varandra fortfarande inte!) skrivit "vem var det som var inne i ditt rum förut när du hade gått?". Som sagt, alla i huset satt nere vid bordet, och det vet jag eftersom jag också var där.

En gång, för länge sedan nu, satt jag uppe vid datorn i ett rum hos pappa (omgjort nu). Så hörde jag "smygsteg" utanför dörren och tänkte att nu kommer väl Henrik och ska skrämma mig lite. Så jag vred snabbt huvudet ditåt för att avslöja honom. Men det var ingen där, och dörren var öppen så jag såg rakt ut i hallen.

Eller, en sista jag kommer att tänka på nu, när jag var på idrottsdag för några år sedan i skolan, och jag hade kommit dit alldeles för tidigt. Jag stod ensam i ett omklädningsrum och helt plötsligt går en av duscharna igång. Halvhögt säger jag för mig själv "ahmen, lägg av nu!".. och då slutade den tvärt.

Hoppas det gav en liten bild :) Jag är själv sketskraj för sånt här, så jag försöker mest glömma det största delen av tiden.. ^^

1 kommentarer:

Anonym,  2 december 2009 kl. 07:07  

Sådant är riktigt läskigt,jag har själv varit med om sådant och jag är som du,jag skiter på mig av skräck :( Fast till slut blev man nästan lite trygg med dem.

Skicka en kommentar

  © Free Blogger Templates Blogger Theme by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP