Dödsdagen

Av någon mystisk anledning har det lilla stycket "om jag lever imorgon, spelar ingen roll alls.." smugit sig in i mitt huvud och kört sig själv på repeat den senaste halvtimman. Jag undrar varför..
(för er som inte känner igen, det är en liten versrad ur Ta mig till havet)

Nu är det i alla fall dags för mig att bege mig mot skolan och det oundvikliga provet. Det bådar inte gott. Inatt har jag vaknat flera gånger, och alla gånger (plus varje gång väckarklockan ringt) har jag vaknat med en funktion för min inre syn och tänkt "AAAAH Jag måste derivera den!!!"
Men jag är nog helt normal =)

Nu ska jag gå ner och packa min lilla matsäck!


Se glad ut kan jag i alla fall! Fast det beror nog mer på att jag blev glad över att håret var lockigt än att jag har ett prov.. som börjar om exakt en timma.. *magknip*