Hittade just en typ flera månader gammal kommentar när jag satt och kollade igenom ett gammalt blogginlägg som min morbrors tjej nämnde igår när de var här och lämnade våran lilla kusin för att vi skulle passa honom!
(lång mening!)
I alla fall, till mitt inlägg "jag tänker inte ge mig!" som jag skrev den 29e augusti i år (nej jag tänker inte länka dit, jag är lat, leta själv!).
Kommentaren lyder som följande:
Jag hatar lov, jag hatar ledigheter. Jag hatar att inte ha något att göra medan alla andra har något jävla skit för sig. Jag hatar när folk inte bryr sig och jag hatar när folk klagar. Jag hatar att sitta helt jävla passiv och vänta på att någon ska ta kontakt, jag hatar att vänta på att andra ska välja mig. Jag hatar att alla andra bestämmer en jävla massa saker men jag aldrig kan säga någonting, jag hatar att ha en massa att göra men inte orka göra någonting. Jag hatar att datorn suger all must och tid ur en utan att man får något vettigt gjort. Jag hatar när man har flera planer på vad man ska göra men får gjot nada utav det. Jag hatar allt det. Och lite till.
JAG ÄR FÖR JÄVLA PASSIV. Jag hatar denna dagen. Jag hatar allt som har med något alls att göra.
Jävla skitdag. Värdelösa helvete.
Så då vart det skrivet. Skitjobbigt för hjärnan ju!
Vart helt slut i huvudet när jag kom hem, speciellt DTK var skitjobbigt, men NOG ägde jag på! ;D
I vilket fall, och så in på textteve för att kolla mina svar mot facit, och upptäcker att jag har 20 fel.
Alltså 102 rätt av 122.
Läste att något år låg gränsen mellan 1,7 och 1,8 precis mellan 100 och 101, så enligt det året skulle jag få 1,8.
Men detta året kan det ju vara annorlunda. Jag får skippa förväntningarna och sura över mina resultat istället.
Såhär gick det:
NOG: 20/22
ELF: 19/20
ORD: 32/40
LÄS: 16/20
DTK: 15/20
De två sista skrevs efter lunch. Och jag visste det! Jag har alltid vetat det om mig själv! Efter mat så blir jag så fruktansvärt trött och kan inte tänka lika bra! det visade ju sig med..
Det mest irriterande är att min kompis som också skrev det fick 17 fel. Och jag fick 20. Gick direkt in i depression när vi diskuterade provet efter och fick veta det.. Men nu har jag hämtat mig. Jag har 102 rätt, hon har 105 rätt. När det är så många poäng så känns 3 i skilje inte så mycket att väsnas om. Möjligtvis att det kan göra att hon får 0,1 högre än mig.
Men samtidigt läste jag att folk med högsta betyg i nästan allt kan få runt 1,0 medan folk med t.o.m. vissa ig och mest g kan skriva 2,0. Så nu ska jag inte känna mig dålig.
Bara ca. 15% får ju över 1,5, och det är jag nog definitivt över.
Hoppas jag. Men jag ska inte ropa hej förrns jag är över bäcken.
Nåja, nu är det över i alla fall!
Jag är deg. Det jag tänker med är deg. Deg deg deg. Seg deg. IQ-begfriad deg. IQ:t åt alla uppgifterna upp. Deg deg deg.
Vi hade alltså fysikprov idag. Herrejävlagud! (förlåt mig men det var det enda som dög..)
Fy vad fruktansvärt svårt det var.
En fråga lydde tillexempel:
Polspänningen är 12 V, du har ett motstånd på 20 ohm, hur stort ska det andra vara om du vill att det ska ge effekten 1 W ?
AAAAH!
Eller:
En lampa märkt 12 V, 8 W kopplas till ett batteri med den elektromotoriska spänningen 16 V och inre resistansen 0,5 ohm. Du måste koppla ytterligare ett motstånd till kretsen för att lampan skall få rätt spänning, hur stort skall detta motstånd vara?
Jag får ryck, rycketi ryck!
De tog mig minst en halvtimma var dedär uppgifterna.
Jag vet inte vad det är eller varför, frågorna om laddning gick lättare än plättlätt, och det brukar de flesta andra uppgifter på fysikprov också göra, jag brukar i alla fall ha en susning. När jag läser sådana där uppgifter så upplever jag samma fysiska effekt som man får om man springer in i en betongvägg med huvudet först; man får jäävligt ont i huvudet och vill ganska gärna gråta lite, för man hittar inget sätt att ta sig förbi den jävla väggen!
Och jag lovar, jag hade samma problem i nian, när vi hade ellära då, det går inte in! Kan inte kan inte kan inte, det är något jag aldrig kommer att kunna förstå logiskt.
Spelar ingen roll hur mycket jag än försöker.
Fy fan vad jag hatar elektriska kretsar!
(och det är inte för att jag inte har försökt, nej, jag har försökt som FAN att förstå dem!)
Jahaja, och imorgon är det biologiprov. Härliga tider!
Bengt.
Du är lika klok som mina döttrar och lika ambitös. Det är aldrig fel att vilja gå framåt och göra sitt bästa, men, var rädd om dig, vissa dagar får man faktiskt skolka...bara flippa ut och ta det lungt, man måste inte driva sig till mvg i allt. Det rådet ger jag också mina döttrar för jag vill tex inte en gång till vara med om en kolaps efter ett kickboxningspass... Späckat schema och höga krav på sig själv kan göra att man tappar både aptiten och helheten. Och: vad spelar det för roll om hundra år om du fick eller inte fick mvg i alla ämnen? Lycka till!
Ma. "jag är inte bara jurist jag är mamma också" ;).
Jag ville bara tacka så mycket för dom värmande orden! Jag har så svårt att släppa mina krav på mig själv, fast att jag känner att jag ibland inte orkar. Så nu har jag faktiskt ansträngt mig, nästa vecka har jag två prov i början av veckan, och ändå har jag tillåtit mig att ta det lugnt lite i helgen.
Fast mvg i allt är ju att föredra :)
Hoppas bara att jag kan lyckas med det utan att arbeta mig sönder och samman..
(och det är bland annat på grund av denna brist på ork som min blogg får sova lite ibland, jag hinner inte med allt!)
Tack i alla fall!
Bengt!
Det verkar äntligen ha slutat! Alla trista, löjliga kommentarer! Det kommer inga fler. Äntligen.
Äntligen kanske jag kan börja använda min blogg som vanligt igen!
Nåja. För tillfället har jag huvudvärk och är skittrött. Så det kanske inte är så bra att börja med..
Men.. nån gång så!
Alltså, jag har fyra eller fem prov kommande inom två veckor, men som tur är så är vi kompensationslediga från skolan imorgon, så jag ska plugga plugga plugga nyttigheter hela dagen!
Och sedan är det pianolektion. Han verkar tycka att jag är bra.. för han förklarade för mig förra lektionen:
"Du behöver inte känna att du ska öva eller prestera något speciellt för mig, jag menar, jag är ju här för att hjälpa dig, lektionerna är till för dig. Så känn inte att du måste göra bra ifrån dig eller öva i massor, gör det du hinner med, du är min Bästa elev ändå!" haha, men sen skrattade vi.. udda!
Men ändå, kanske låg någon sanning bakom det? Hoppas det! Jag gillar att vara bra på saker..
Och så är jag ju med i soulbandet nu för tiden, jag körar! Men jag sjunger megafalskt innan jag riktigt förstått vad jag ska sjunga. Tur att jag har ett piano hemma att öva med..!
Och idag när vi simmade så märkte jag att min spärr äntligen försvunnit! Jag kunde fortsätta simma hur länge som helst utan att det kändes jobbigt! Härligt!
Och vad var det mer? Jo, bajsylva dissade min berättelse. Eller, dissade och dissade. Jag fick VG+, och jag hatar't! "You suceed very well att creating tension. You are making very detailed descriptions as well. Sometimes you overdo it though". Jahaja. Det stod i instruktionerna att man skulle ha detaljerade beskrivningar! Suck! Och som när jag skrev "I came to think of that he hadn't..." så strök hon över och rättade med "I realized that he hadn't..." Alltså hallå eller, här försöker jag ha ett varierat språk eftersom jag redan använt just det ordet flera gånger, och så bara rättar hon det ändå! Och här och där har hon helt sonika ändrat i mina meningar! Gah!
Jaja, såhär var det förra året med med engelskan. Jag fick vg i början, men lyckades ändå kämpa mig upp till ett mvg. Det kommer nog, om jag bara försöker tillräckligt.
För övrigt har jag ju huvudvärk!
Bengt!
© Free Blogger Templates Blogger Theme by Ourblogtemplates.com 2008
Back to TOP
Du verkar vara en sjukt tråkig människa med ett sjukt tråkigt liv..
Den 31 Augusti 2008
Jag måste bara ifrågasätta din verklighetsuppfattning. Tror du på något sätt att bloggar är till för att underhålla andra männskor med berättelser om ett fruktansvärt fantastiskt roligt liv? Jisses. Då måste jag nog upplysa dig om att det inte alls är det bloggar går ut på. De går nämligen ut på att berätta om sitt liv, delar ur det, eller i allmänna drag, ens vardag alltså. Så nu vet du!
Dessutom kan jag nog fastslå att du själv måste uppfatta ditt liv som väldigt tråkigt. Det är nämligen sådana personer, som inte finner någon underhållning i sitt eget liv, som söker sig till att följa andras liv för att finna underhållning där. Detta kan göras exempelvis genom dokusåpor, realityserier eller bloggar, för att handla om verkliga männskor, eller till böcker och filmer för att få underhållning ur påhittade männskors liv. Kort sagt, är ens eget liv tråkigt, så vill man lägga mycket energi på att leva sig in i en annas mer intressanta liv.
Och huruvida du uppfattar mig som sjukt tråkig eller inte skiter jag fullständigt i faktiskt, för du känner inte mig! :) Så hur skulle du rimligtvis kunna veta om jag är rolig eller inte? :)
Tack för mig, nu ska jag sova!
Bengt